fredag 1 december 2017

41. Grupp Barbro

Under några veckor våren 1971, då Åke Ortmark arbetade med sin bok 'Maktens redskap' kom han i kontakt med "Barbro" när han rörde sig i officiella och inofficiella underrättelsekretsar. Idag har han intrycket att han under arbetet var nära att avslöja IB, som istället kom att avslöjas två år senare, när Håkan Isacson berättade om organisationen för Peter Bratt. 

Grupp Barbro bildades i Stockholm i början av 60-talet av en karismatisk kvinna boende på Essingen. Hon var medlem i FRO och hade arbetat på FRA och på FOA. Barbro engagerade utvalda personer från FRO som tränades i radiosamband och skuggning Stockholm. Grupper växte snabbt fram i hela Sverige. Förutom folk från FRO värvades poliser, reservofficerare, servicepersonal och andra. Barbros "andreman" var en reservofficer med "ett respektabelt civilt yrke".

I början av 70-talet fanns grupper spridda över landet, bl.a Göteborg, Malmö, Boden och Arvidsjaur. Barbro i Stockholm var överledaren. De hade återkommande manövrer i Dalarna, förfogade över en ansenlig vapenarsenal och skulle vid behov kunna ställa upp en välorganiserad gerillaarmé. De spionerade på narkomaner, invandrare, amerikanska desertörer, Östeuroparesenärer och socialister. De hade omfattande personregister över personer som skulle kontrolleras vilka även omfattade medlemmar i regeringen. De hade gjort inbrott för att komma över namn och annan information. Justitieminister Lennart Geijer ville att gruppen skulle utredas men Säpochefen Hans Holmér nekade till att gruppen existerade.

I januari 1975 kom en karismatisk kvinna vid namn Barbro till Olof Frånstedt och beskrev att hon och hennes grupp bedrev spaningar på vänsterextremister och även högerextremister med sanktion från underrättelsetjänsten GBU:s operative chef. Hon ville att Säpo skulle lämna dem i fred. Efter mordet på Olof Palme ringde Barbro upp Frånstedt i Malaysia och sa att hon och hennes grupp hade befunnit sig på Sveavägen kvällen för mordet och att de nu misstänkte att Säpo spanade på dem.

Personer med walkie-talkies i Barbrogruppen (som tillhörde Stay-behind) iakttogs i City kvällen för mordet. Enligt uppgift skulle de träna samband tillsammans med FMN, föräldraföreningen mot narkotika. Ledaren för Grupp Barbro, som ansågs vara en resurs inom totalförsvaret, hette Barbro Sagnell.

Källor:
Expr 710911   SDS 710911   SDS 710911   Expr 710912   SvD 710912   Expr 710913   AB 710925   AB 901218   AB 901219   Expr 140504   Expr 150913   AB 160221   INBLICK 171116

 

Stay-behind

Slutsatsen är att Grupp Barbro var en gren inom det mycket hemliga Stay-behind, som avslöjades för allmänheten först 1990. Gruppens amatörmässiga framtoning i massmedia 1971 var förmodligen en taktisk manöver för att gruppen likt den s.k Palmhusgruppen lätt skulle kunna avfärdas ifall dess olagliga verksamhet skulle avslöjas.

Barbrogruppen bildades i början av 60-talet ungefär vid tiden för Kubakrisen, precis som Överstyrelsen för Ekonomisk Försvarsberedskap (ÖEF) och spionorganisationen IB och alla tre organisationerna hade direkta förbindelser med FRA, FOA och FMV. Efter närkontakten med massmedia 1971 blev gruppen mer hemlig och började samverka mer officiellt med Säpo 1975. Dessförinnan hade Säpochefen Hans Holmér förklarat att Barbrogruppen överhuvudtaget inte existerade. I varje fall inte en sådan som Åke Ortmark hade presenterat i sin bok.

Föreningen föräldrar mot narkotika

Istället blev Föreningen föräldrar mot narkotika (FMN) den frontorganisation som Grupp Barbro kunde gömma sig bakom. Den vanliga medlemmen i FMN hade förmodligen ingen aning om vad som försiggick, medan vissa medlemmar i FMN också var medlemmar i Barbro och Stay-behind. FMN:s utspel i media blev alltmer hätska mot socialdemokraterna från 1984.

En av medlemmarna i FMN, Katarina Cnattingius, tycks ha haft närmare bekantskap med Barbrogruppen och kanske själv varit närvarande på Sveavägen fredagen den 28 februari 1986? Hon hade i två års tid bedrivit närradiosändningar för FMN, varje vecka fram till mordet på Olof Palme. Sedan dröjde det ett år innan närradiosändningarna återupptogs.

Vem var Barbro?

År 1946 gifte hon sig med Trond af Geijerstam, vars far hade varit
organisationschef i livförsäkringsbolaget Thule under Olof Palmes far och farfar och under Stay-behindchefen Alvar Lindencrona. På 40-talet blev hon radiotelegrafist och blev medlem i FRO, Frivilliga Radio Organisationen, som är en del av totalförsvaret. Hon fick två barn med Trond men de skiljde sig någon gång på 50-talet. År 1963 gifte hon om sig med en civilingenjör Rune Sagnell som också var medlem i FRO och ungefär då bildades också Grupp Barbro. Rune var då teknisk och kommersiell chef på Radiola AB. Barbro själv fick så småningom en hög position på Siemens-Elema AB. 

Rune Sagnell (tv) i villan på Stora Essingen

Föreningen Teknisk Information

Föreningen Teknisk Information (FTI) bildades 1964 av några civilingenjörer som ville utveckla och förbättra utformningen av tekniska manualer och liknande. Barbro och Rune Sagnell var ledande inom FTI på 70-talet och samma villa på Stora Essingen där Barbrogruppen brukade mötas och diskutera sina operationer användes som redaktionslokal för FTI:s medlemsblad. I paret Sagnells villa fanns en informationsverkstad som säkert användes av båda organisationerna. Både Rune och Barbro satt tidvis i FTI:s styrelse och Barbro var en period redaktör för medlemsbladet. År 1985 hölls FTI:s årsmöte på Siemens-Elema.

Aktiv i FTI var också en civilingenjör Gunnar Busk som bodde i Mälarhöjden. Gunnar Busk ägde företaget Grundkonsult AB tillsammans med Agne Klering. Senare blev företaget uppköpt av Jacobsson & Widmark och Gunnar och Agne fick höga positioner på J&W.

Ingrid Klering

I början på 90-talet berättade Gunnar Busks son för mig att Agne Klerings dotter, Ingrid Klering, brukade vara närvarande på fester i Mälarhöjden där ett extremt hat mot Olof Palme ventilerades. Han tyckte att det var konstigt eftersom Ingrid Klering var den flickvän som Mårten Palme var tillsammans med på biografen samma kväll som Olof Palme mördades. Vad han också tyckte var konstigt var att Ingrid hade köpt en tavla på hans vernissage (troligen på Kammakargatan 42 hösten 1988) som föreställde en man som låg på marken sedd genom ett kikarsikte. Tavlan skulle hon ge till Mårten Palme i födelsedagspresent. Senare ville hon lämna tillbaka tavlan med motiveringen att Mårten Palme hade fått "dåliga vibrationer" av den. På 90-talet gifte sig Ingrid Klering med Odd Eiken, VD på Timbro.

Ingrid Klerings karriär inom statsförvaltningen efter mordet på Olof Palme:

1987 IK departementssekreterare hos KO Feldt
1990 IK departementssekreterare hos Allan Larsson
1992 IK ekonom på Internationella Valutafonden
1994 IK departementssekreterare hos Göran Persson
1999 IK chef i regeringens EU ordförandesekretariat, utrikesdepartementet hos Anna Lindh
2001 IK departementsråd statsrådsberedningen hos Göran Persson
2006 IK statssekreterare på kulturdepartementet hos Lena Adelsohn Liljeroth-86 


Det kan inte uteslutas att också Ingrid Klering var medlem i Grupp Barbro, som  alltså tycks ha haft  WT-personer på Sveavägen alldeles i närheten av Olof Palme strax innan han mördades. Men det är ganska ologiskt att alla dessa människor skulle varit medvetna om att kvällens operation skulle avslutas med ett mord - ett mord på landets statsminister. Troligare var de utkommenderade på en övning där var och en hade en väl inövad roll utan att ha någon kunskap om helheten. En grupp av personer som inte är vana våldsverkare skulle inte fungera som medvetna deltagare i ett mord.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar