onsdag 9 oktober 2013

6. Finns det en rättmätig ägare till jorden?


För några dagar sedan träffade jag några unga bulgarer som byggde gedigna skjul med kamin och skorsten och allt - i den svenska naturen. En av dem kunde engelska och när jag frågade honom om de inte räknade med att få problem med polisen såg han uppriktigt förvånad ut och frågade: Varför då?

I Sverige idag finns en ny sorts grymhet. Människor som ingen vill anställa och som inte har någon entreprenörsanda är hänvisade till en arbetsförmedling och en socialtjänst med regler som ofta krossar all självkänsla hos människor som redan är utslagna. Dessa människor skulle kunna klara sig själva många gånger om det fanns alternativ, som att gå ut i skogen och jaga och fiska och röja mark för odlingar. Eller om de åtminstone fick sälja saker på gator och torg! Men den som inte passar in den nya kapitalistiska friheten ska nog inte ha någon framtid enligt planerna?

Den s.k. arbetslinjen är ett rent hyckleri. Det händer att människor blir dömda till samhällstjänst och får göra olika sysslor som antas vara bra för samhället. Men då frågar man sig varför inte de som är utslagna från arbetsmarknaden kan få göra samhällstjänst mot en betalning motsvarande existensminimum? Att plocka skräp i naturen eller andra samhällsnyttiga sysslor skulle vara en lisa för de utslagna och förtryckta.

Kan man verkligen betrakta finansadeln som rättmätiga ägare till skogar, stadsdelar, torg och arbetsplatser? Formellt är de förstås ägare, det har de ju papper på, men på riktigt..? Kan någon äga jorden på riktigt?



Om jorden inte hade haft sin måne så hade mycket varit annorlunda på jorden. Merkurius och Venus har rotationer som är nästan bundna, vilket betyder att dagarna är nästan lika långa eller längre än året. Det är lätt att förstå vad en brännande sol hade gjort med jordens yta om dygnet hade varit flera månader långt. Utan månen hade dagen varit alltför het och natten alltför kall. Planeterna närmast solen får nämligen sin rotation omvandlad till lägesenergi i banan runt solen p.g.a. tidvatteneffekter.

Astronomerna har ingen färdig bild av månens historia men det tycks som att jorden träffades av en eller flera himlakroppar med resultatet att jorden började rotera snabbare och att en mindre del av materien avskiljdes från jorden och började cirkulera mycket nära runt jorden. När jorden och den blivande månen var så nära varandra gjorde tidvatteneffekterna att månens rotation snabbt bands till jorden, varför vi aldrig kan se månens baksida från jorden.

Men månens inflytande på jorden bromsade också in jordens rotation. Den roterade först kanske tio gånger snabbare än idag. Den rotationen omvandlades också till lägesenergi, så att avståndet mellan jorden och månen växte - och växer än idag med 3,8 cm per år enligt NASA.

I vår tid, när astronomer tittar upp mot himlen kan de då och då se hur månen precis skymmer solen. Hade förhållandena varit bara lite annorlunda eller om livet på jorden hade utvecklats snabbare eller långsammare, hade månskivan varit för liten eller för stor för att vi skulle kunna se detta fenomen. Så de där himlakropparna som gav jorden mer rotation och en måne tog precis rätt. Och samtidig korrigerade de också jordaxelns lutning, den som åstadkommer årstidernas växling.

Det är min personliga uppfattning att det skulle ha funnits liv någonstans på jorden även utan denna produktion av en måne. Men en evolutionär utveckling mot större livsformer än alger och liknande kanske ändå kräver vissa arrangemang? Det är en intressant tanke att planeten har skapats av en rättmätig ägare.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar